Linux

Från Unix.se, den fria unixresursen.

Linux-maskoten
Förstora
Linux-maskoten Tux

Linux är ett fritt operativsystem som från början skapades av Linus Torvalds, då en ung student, vid Helsingfors universitet i Finland. Linus var intresserad av Minix, ett litet gratis Unix-system. I Minix var dock terminalhanteringen (som han behövde för att koppla upp sig mot universitetet) så dålig att han istället skrev en egen på maskinnivå. Allt eftersom han la till funktioner så växte det till slut fram ett nytt operativsystem. Från början kallades Linux Freax, men det ansågs så fult så när han väl fick sin FTP-katalog på Funet så hade den helt enkelt döpts till "Linux".

Arbetet med Linux började 1991. Den 25 augusti 1991 skrev han följande meddelande till nyhetsgruppen comp.os.minix:

From: torvalds@klaava.Helsinki.FI (Linus Benedict Torvalds)
Newsgroups: comp.os.minix
Subject: What would you like to see most in minix?
Date: 25 Aug 91 20:57:08 GMT
Organization: University of Helsinki

Hello everybody out there using minix -

I'm doing a (free) operating system (just a hobby, won't be big and professional like gnu)
for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready.
I'd like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat
(same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

I've currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies
that I'll get something practical within a few months, and I'd like to know what features
most people would want. Any suggestions are welcome, but I won't promise I'll implement them :-)

Linus (torvalds@kruuna.helsinki.fi)

PS. Yes - it's free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT protable
(uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than
AT-harddisks, as that's all I have :-(.

Sedan rullade det på. Linux 0.02 släpptes i oktober 1991. 1993 uppskattades antalet användare till 100 000. Linux 1.0 släpptes i mars 1994; 2.0 i juni 1996; 2.2 i januari 1999; 2.4 i januari 2001; 2.6 i december 2003. Intresset ökade explosionsartat.

Innehåll

Användare & användningsområden

Eftersom Linux är fritt så kan man inte veta exakt hur många som använder det, men antalet uppgår uppskattningsvis till flera miljoner. Linux största användningsområde är som server men det används även av exempelvis mer "avancerade" användare såsom programmerare. Det blir också allt större på desktopmarknaden - alltså som operativsystem för "vanliga" användare (läs: skriva, surfa, maila). Linux används för väldigt många olika ändamål i allt från mainframes och gigantiska kluster till tunna klienter.

Licens

Linux är licensierat under GNU GPL, General Public License, vilket i princip innebär att det är fritt att använda, modifiera och distribuera så länge man gör källkoden tillgänglig vid eventuell distribution och inte ändrar licensen. Större delen av all mjukvara tillgänglig för Linux är licensierad under GPL eller liknande fria/öppna licenser.

Varför använda Linux?

Linux har många olika användningsområden och skälen till varför man väljer Linux varierar. Rent generellt:

  • Flexibilitet - Källkoden är fri, licensierad under GPL (se "Licens" ovan), så systemet måste distribueras fritt med källkoden tillgänglig och vem som helst får modifiera det så länge modifikationerna man gör distribueras med källkoden. Eftersom Linux är fritt så är det enkelt att skräddarsy det för olika ändamål, vilket har resulterat i att Linux nu körs på allt från PDA:er till mainframes.
  • Stabilitet - Då Linux är fritt är det relativt buggfritt och mycket stabilt då det testats av väldigt många olika personer i väldigt många olika miljöer. Eftersom källkoden till Linux samt de flesta programmen till det är fria kan vem som helst fixa buggar och förbättra koden.
  • Ekonomi - Eftersom Linux är fritt så kostar det väldigt lite eller inget alls. Du kan göra så många kopior du vill av en distribution och installera på ett obegränsat antal datorer utan att det kostar något - inga "platslicenser" här inte! Behöver du support kan du antingen få det från något Linuxföretag och betala för det, eller gå till något forum eller någon IRC-kanal och oftast få hjälp där - Linuxanvändare är i allmänhet hjälpsamma av sig.

Installera Linux

Det första som du måste göra är att välja vilken distribution du vill ha. Se t.ex. DistroWatch (http://www.distrowatch.com) för mer om det. För nybörjade kan det vara en god idé att köpa en box med lämplig distribution, exempelvis Red Hat, SuSE eller vad som nu faller dig i smaken. Dessa kostar vanligtvis mellan 1300-1600kr men då får du ett antal cd-skivor, analer (installationsguide, manual) samt oftast e-mail- och/eller telefonsupport en viss tid. Linuxdistributioner kan köpas hos vissa specialiserade återförsäljare samt i en del datoraffärer runtom i landet.

Att köpa de officiella boxarna är ett bra sätt att stödja Linux i allmänhet på men om du inte har råd eller av någon annan anledning inte vill går det självklart bra att helt enkelt ladda ner t.ex. en ISO och bränna på cd-skiva. Det är i de flesta fallen fullt lagligt.

Partitionering

Linux behöver en egen partition på hårddisken (dock finns det visserligen distributioner som kan köras från ett FAT32-filsystem), så du måste partitionera om och göra plats för Linux om du inte redan har gjort det. För Windows rekommenderas Partition Magic eller FIPS som kan krympa dina Windowspartitioner utan att du förlorar någon data. Finns även distributioner som inte använder sig av hårddisken. Exempel Suse Live! och Knoppix.

Hårdvarustöd

Linux stöder mycket i hårdvaruväg. Ta en titt på t.ex.:

Mjukvara

Det finns en uppsjö Linuxmjukvara för alla möjliga ändamål. Freshmeat (http://freshmeat.net) och SourceForge (http://sourceforge.net) är bland de bästa källorna för alla Linuxprogram.

Support

Behöver du hjälp med något Linuxproblem? Om du köpt din distribution så får du antagligen gratis support i ett antal dagar via email eller telefon. Annars finns ett antal olika alternativ:

  • Dokumentation - Ofta hittar du svaret på dina frågor i relevant dokumentation. The Linux Documentation Project (http://www.tldp.org) har bra dokumentation om många olika ämnen. Är ditt problem mjukvarurelaterat bör du allra först kolla i mjukvarans dokumentation.
  • Forum - T.ex. på JustLinux.com (http://www.justlinux.com/forum).
  • Mailinglistor - De flesta större programmen för Linux har sina egna mailinglistor där du kan få hjälp. Många LUGs (Linux User Groups) har också egna mailinglistor.
  • IRC - Det finns många kanaler på olika irc-nätverk där du kan få hjälp.

Dokumentation

Tidningar

Engelskspråkiga

Tyskspråkiga

Övriga språk

Personliga verktyg