CD

Från Unix.se, den fria unixresursen.

Akronym för "Compact Disk".

James Russell uppfann det optiska lagringsmediet "CD" 1965 och fick då igenom 22 patent för olika delar av CD-systemet, i slutändan blev det totalt 26 patent. Populär blev CD:n dock först på 1980-talet då skivor började massproduceras av Philips och företag som Sony m.fl. insåg möjligheterna att lagra stora mängder data (för sin tid extremt stora mängder), i början framförallt musik i digital form.

Första populära versionen av CD:n kunde hålla 640MB (640 Mega Byte) men tekniken förfinades så att "sista" generationens CD kunde lagra över 700 MB. Numera (2005-06-02) så har dock CD i stort sett ersatts med nästa generations optiska lagringsformat DVD (Digital Versatile Disk) som kan lagra 4.7GB (Giga Byte).

CD-systemet bygger på LASER-teknik. En läsare skickar ut en LASER-stråle mot CD-mediat som reflekterar strålen in i läsarens mottagare. Beroende på hur LASER-strålen blev reflekterad så tolkar läsaren datat. CD:n har en mängd "hål" i sig som registreras av läsaren. Beroende på vilken standard som följs så tolkas "hålen" som en digital etta eller nolla. "Hålens" verkliga egenskap (faktiskt hål, ej hål, mörkt område, ljust område, etc.) är också beroende av vilken standard som följs. Dock brukar inte slutanvändaren behöva bry sig om detta.