FreeBSD
Från Unix.se, den fria unixresursen.
FreeBSD är ett fritt operativsystem i Unix-familjen, baserat på 4.4BSD. Av tradition har det fokuserat mer på Intels IA-32-plattform än släktingarna NetBSD och OpenBSD.
| Innehåll |
Historia
Jordan Hubbard påbörjade i november 1993 utvecklingen av FreeBSD. I början var FreeBSD endast tänkt som en direkt replika av 386BSD, fast med en hel del säkerhets- och buggfixar.
Walnut Creek släppte i december 1993 FreeBSD 1.0 på CD-ROM, och i maj året därpå kom FreeBSD 1.1 som blev en stor succé. Det här var den sista versionen som byggde på 386BSD (som i sin tur var baserad på 4.3BSD NET/2, etc.). FreeBSD var det tredje operativsystemet att bygga vidare på 386BSDs källkod -- både BSD/386 och NetBSD var före. På grund av juridiska problem (http://www.groklaw.net/article.php?story=20041126130302760) skrevs stora delar av systemet om i och med utgivandet av FreeBSD 2.0, som då byggde på 4.4BSD-Lite istället för 386BSD.
4.4BSD-Lite är det operativsystem som ligger som grund för alla moderna BSD-system. Idag är FreeBSDs kärna (kernel) rent kodmässigt rätt olik sitt ursprung, dvs. 4.4BSD-Lite. FreeBSD har, liksom alla andra operativsystem som inte är nedlagda, på grund av utvecklingen på datorfronten behövts utvecklas kontinuerligt. Nytt hårdvarustöd och nya funktioner tillkommer ständigt. FreeBSD har alltid, även med goda "konkurrenter", eller kanske snarare syskon, som OpenBSD och NetBSD räknats som det främsta av BSD-derivaten. Eller kanske mer adekvat; som det mest användbara i och med att det inte är lika specialiserat för en viss uppgift som OpenBSD eller NetBSD (förvisso är detta endast vad jag anser korrekt).
Användningsområden
FreeBSD används troligen främst i servermiljöer, mycket på grund av sin grundläggande stabilitet och säkerhet. FreeBSD används även av många vanliga användare som bara behöver ett operativsystem för sina dagliga sysslor; så som ordbehandling, läsning av e-post eller surfning på internet. De flesta program skrivna för GNU/Linux fungerar även under FreeBSD -- både att kompilera, men även att köra som binärer eftersom FreeBSD har valbart stöd för dessa. FreeBSD får mer och mer uppmärksamhet i och med att GNU/Linux vinner nya landområden. Många linuxanvändare som vill ha en större utmaning, eller helt enkelt lockas av FreeBSDs starka sidor, fastnar ofta för FreeBSD eller någon annan BSD.
Licens
FreeBSD bygger på BSDL -- BSD License. All kod som krävs för att starta upp kärnan måste vara BSDL, annars accepteras den ej. Enligt många är BSDL en "friare" licens än GPL, eftersom BSDL i stort sett låter utvecklare göra vad som helst med koden i fråga. Kod som är licensierad under GPL kan t.ex. inte ingå i proprietära program, medan det går utmärkt med kod som varit licensierad under BSDL. FreeBSD-licensen kan läsas i sin helhet här (http://www.freebsd.org/copyright/freebsd-license.html).
Mjukvara
Portssystemet utvecklades ursprungligen av FreeBSD, men både OpenBSD och NetBSD har tagit efter denna smarta idé. Systemet består av tusentals minimala "skelett" till varje program, en serie filer som berättar var på internet källkoden till programmet i fråga finns, hur det ska kompileras och var det ska installeras. Detta system liknar APT, men till skillnad från APT laddas källkoden till programmet ner och kompileras lokalt. (Saxat ur Jakobs skrift om Pakethanteringssystem.) Dessutom är systemet integrerat med FreeBSDs paketsystem, pkg_*, så om du installerar via ports kan du avinstallera programmet som om du installerat det som ett paket. I dagsläget innehåller ports över 14000 program som alla är installationsbara med hjälp av några enkla kommandon. Freshports.org är en sida där man kan bevaka sina favoritportar; dvs. om en port uppdateras kan man välja att bli meddelad om det via e-post.
Fördelar med FreeBSD
Det finns flera fördelar med FreeBSD, och beroende av användningsområde kan vissa vara av större betydelse än andra. I en servermiljö är det troligt att man värdesätter stabilitet och säkerhet högre än programutbud och sådana excesser som binär linuxkompatibilitet, medan det för den vanlige användaren uppenbarligen är mycket viktigt att alla program som behövs för att under FreeBSD kunna utföra sitt arbete finns. Anledningen till att FreeBSD har rönt sådan stor framgång är kanske det faktum att trots dess inriktning mot servermiljöer har detta operativsystem ändå, till viss del liksom GNU/Linux, även fått med sig "desktop-användare", dvs. den kategorin av människor som använder FreeBSD på sin arbetsdator för läsning av e-post etc. Förvisso är dessa troligen folk som har kommit i kontakt med FreeBSD som ett operativsystem för servermiljöer.
Installera FreeBSD
Om det är första gången du använder FreeBSD, eller om du helt enkelt vill bidra med pengar till projektet, rekommenderar jag dig att köpa en box med FreeBSD; förslagsvis från någon av de företag som listas här. Att köpa den officiella boxen är ett bra sätt att stödja FreeBSD i allmänhet men om du inte har råd eller av någon annan anledning inte vill, går det självklart bra att helt enkelt ladda ner t.ex. en ISO och bränna en egen CD-skiva. Installationen kan verka något avskräckande för de som är ovana, men den är egentligen väldigt logisk och enkel att följa, speciellt med anvisningarna från The FreeBSD Handbook (http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/index.html).
Hårdvarustöd
Den mesta hårdvaran stöds i FreeBSD även om all den nyaste och mest exotiska kanske inte alltid har stöd i kärnan. Om det är någon hårdvara du använder som inte verkar ha stöd i FreeBSD kan du ju alltid skriva ett eget stöd och skicka in till FreeBSD-teamet, eller åtminstone vänta och se om stöd kommer i en senare version.
Support
Många av de som använder FreeBSD är villiga att hjälpa dig att lära dig själv. Om du går ut med en "jag vill lära mig"-attityd finner du nog att folk kommer att överösa dig med tips och tricks på hur du kan lära dig mer. Det finns lite olika sätt att komma i kontakt med hjälpsamt folk när du har problem:
- Dokumentation - Handboken (http://www.freebsd.org/doc/en_US.ISO8859-1/books/handbook/) är en av de bästa sakerna med FreeBSD. I den märks verkligen att FreeBSD är ett OS, dvs en kärna, alla verktyg och tjänster utvecklat av ett team. Genomgående är att dokumentationen är väl uppdaterad och konsekvent samt rikligt illustrerad med exempel. Den kan i de aldra flesta fall stå dig bi med svar på dina frågor. Börja alltid med att konsultera denna innan du ställer frågor på t.ex. forum eller dyl. Enkla sökningar på googles speciella BSD-sökning google.com/bsd (http://www.google.com/bsd) brukar också ge bra resultat.
- Forum - Vårt eget (http://forum.unix.se) eller t.ex. på FreeBSDForums.org (http://freebsdforums.org).
- Mailinglistor - De flesta större programmen har egna mailinglistor, men även FreeBSD har många listor där du kan ställa frågor om mer FreeBSD-relaterade problem, det finns även inofficiella svenska listor som BUS där mycket erfarenhet finns samlat.
- IRC - Det finns många kanaler på olika irc-nätverk där du kan få hjälp. Se exempelvis Wikipedias IRC-guide (http://en.wikipedia.org/wiki/Internet_Relay_Chat) för mer information.
Se även
Externa länkar
- FreeBSD:s hemsida (http://www.freebsd.org)
- Översikt av BSD-varianterna (http://www.daemonnews.org/200104/bsd_family.html)
- FreeBSD på svenska (http://www.freebsd.se)
- FreeBSD tips och trix (http://www.onlamp.com/pub/ct/15)
